Försommarkvällar och kostanalys

Har just satt mig i sängen med en kopp te och datorn i knät efter att ha cyklat 18 km längs skogsvägar och smala landsvägar med rapsfält på båda sidor och riktigt gyllene kvällsljus. Älskar verkligen de här försommarkvällarna! När solen står så lågt att skuggorna blir flera meter långa och ljuset är sådär gyllene orangegult.

Kvällsljus

Nu sitter jag och jobbar med min första kostanalys, som jag gör åt en kompis som en uppgift i PT-utbildningen. I augusti är det dags för en riktig kostrådgivarutbildning, men redan nu i PT-delen har vi haft ett par dagar om kost, energibehov och grundläggande näringslära. Vi har redan fått kunskap om hur man beräknar en persons energibehov, och utifrån det kan vi göra uppskattningar om hur mycket personen behöver äta och varifrån näringen bör komma. Jag ser fram emot kostrådgivarutbildningen jättemycket. Av någon anledning har kostbiten blivit mycket mer intressant än den var när jag bokade utbildningen. Kul! 😀

Imorgon ska vi till glassbåten i Åhus, men innan dess ska jag långjogga för första gången på uppskattningsvis fjorton år. Bara jag inte blir sjuk igen, vilket har hänt varenda gång jag har planerat in långjoggar de senaste månaderna. Ta i trä eller nåt. Trevlig helg!

Dygnet kommer aldrig att anpassa sig efter dig

Jag har funderat på en sak de senaste veckorna. Egentligen en ganska självklar sak, men ibland har man en tendens att glömma bort det.

Dygnet har 24 timmar. Oavsett hur mycket du vill fylla det med, oavsett hur du prioriterar, oavsett hur många måsten det finns i ditt liv, så blir det ALDRIG mer än 24 timmar. Du måste anpassa dig efter dygnet. Dygnet kommer aldrig att anpassa sig efter dig.

Att jag funderar på detta just nu beror på att utbildningen jag går är en sak som läggs till utöver allt det vanliga i vardagen.

Jag har valt att gå den här utbildningen nu på våren (den går även andra tider på året) eftersom det är lågsäsong på jobbet just nu. Många av kurskamraterna jobbar för fullt samtidigt som de klämmer in utbildningen ovanpå jobbet (och vardagen). Det hade jag inte klarat av. Jag har varit i den situationen förr, trott att jag ska orka med så mycket samtidigt, att det har blivit alldeles för mycket. Jag vet var min gräns går och undviker att närma mig den. Men har man inte redan varit över den där gränsen är det lätt att ha en övertro både på sig själv och på dygnet.

Om våren brukar jag alltid ha lopp inplanerade, eller åtminstone träna inför lopp framåt början av sommaren. Men i år funkar inte det. Det går helt enkelt inte att pressa in långloppsträning parallellt med utbildningen och vardagen, för hur gärna man än vill trollas det inte fram fler timmar på dygnet bara för att man planerar in femtielva saker samtidigt. Det får bli senare och det är helt OK.

Bryggan vid Gyllebosjön.
Ta det lugnt 🙂

Coaching, styrka och improvisationsutrymme

Här har ni den enda i bloggvärlden som INTE har sprungit lopp i helgen. Åtminstone känns det så. Har inte läst alla race reports från Göteborgsvarv eller Köpenhamnsmaror än, men stod vid TV’n i hotellobbyn en stund igår och tittade avundsjukt när någon av startgrupperna började springa i Göteborg. Lite avis måste jag erkänna 🙂

Själv har jag varit i Malmö hela helgen på PT-utbildning, och nu har det handlat om kommunikation i tre dagar. Jätteintressant! Vi har fått testa att coacha varandra kring ämnen som vår egen träning (hur får jag till styrkan när jag i nio fall av tio väljer bort den för löpning?), vår kost (hur undviker jag att glömma äta lunch när jag är ledig/pluggar hemma?) och vad ska jag göra av utbildningen när den är klar? Väldigt intressant att försöka formulera frågor som får fram bra information eller peppar kunden att tänka ut lösningar själv.

Coachingen om hur jag ska få till styrkan i min egen träning var bra. Jag fattar ju att jag behöver träna mer styrka om jag ska hålla för alla idiotiska påhitt jag får, som t ex idéen om att springa Ultravasan om något år. Och då funkar det inte att i nio fall av tio välja bort styrkepassen för att det är roligare att springa/cykla/mysa i soffan.

Under coachingen kom jag och coachen fram till att jag ska avtala med mig själv att jag SKA köra två styrkepass i veckan, men helt utan krav på vad de ska innehålla, var de ska genomföras eller hur långa de ska vara. Det skulle faktiskt kunna funka. Då minskar risken att jag ska tröttna för att det känns för planerat och uppstyrt, för då känns det som att det finns tillräckligt med utrymme för improvisation och att köra på känsla, och det behöver jag. Peppad av det här fick jag faktiskt till ett pass på uteplatsen ikväll efter att dottern hade somnat.

3 varv av 10 burpees (läs: kräkees) + 20 kettlebellsvingar + 20 saxhopp + 40 steg med 15 kg vikt ovanför huvudet. Därefter 3×10 marklyft och sedan lite sköna yogamoves som avslutning. Gött!

Marklyft på uteplatsen

Nu ska det handla om kost i två dagar. Det ska bli kul! Gonatt!

Fördelar med att plugga på våren

Det har sina fördelar att plugga på våren. Det är rätt mycket trevligare att sitta ute i solen än vid skrivbordet och läsa om konditionszoner, funktionell träning och upplägg av träningsprogram.

Plugga i solen

Sen kan man ju behöva en paus och rensa skallen emellanåt. I ett hav av blommande ramslök till exempel.

Ramslök längs stig

På minussidan (fast det har ju inget med plugg att göra) är att man alltid blir råförkyld på våren och inte kan springa, precis när det är som finast överallt. Jag hade planerat en långjogg förra veckan och en denna,  men istället hostar jag äckligt slem. Och pluggar.

Maxad utehelg men noll träning

Den här helgen har jag verkligen tagit igen den utetid som jag missade förra veckan när jag var inomhus på gym hela dagarna.

Tyvärr har det inte varit tränandes pga megaförkylning, men det har varit riktigt skönt ändå. Eller vad sägs om …

En promenad runt Gyllebosjön med Rut och en kompis. Det är så vansinnigt vackert när lövträden just slagit ut ordentligt och löven är sådär skirt gröna som nu.

grönska

Och att klippa gräs i solen och ta en gräsklipparpaus med kaffe och en tidning.

gräsklipparpaus

Lördag kväll skulle vi på ettårskalas, så jag och dottern cyklade till Simrishamn och köpte present och käkade lunch, och cyklade sen hem igen. Knappt en mil enkel väg. Detta är det längsta dottern har cyklat hittills, men det var inga problem. Svinbra, jag ser en framtida långdistanskompis här 🙂

Det här är verkligen bästa säsongen för att cykla. Rapsfälten alltså! Så sjukt vackert!

rapsfältcyklister

Även Rut har njutit. Man vet att det är vår när hon ligger och rullar sig på gräsmattan och bara jäser.

rut njuter

Idag har vi varit på Ystad djurpark i värsta sommarvärmen. Känns ganska ovant med tanke på att jag hade vinterjacka, halsduk, vantar och mössa på promenaderna i tisdags/onsdags. Det vänder snabbt.

Nu har jag fyra dagar hemma innan steg 3 i PT-utbildningen drar igång, och dessa dagar ska jag verkligen maxa i antal utomhustimmar. Ska jag vara riktigt ärlig känns det riktigt jobbigt att sätta mig inomhus och lyssna på föreläsningar/vara i gymmet igen. Det växer ett litet litet frö av panikkänslor av vetskapen om att jag ska spendera 16 dagar helt inomhus den närmaste månaden. MEN det är ju jätteintressant och det är ju givande på alla sätt och vis och det kommer många fler dagar med utomhuschanser när jag väl är klar. Jag vet ju det egentligen. Det är väl bara så att jag inte är någon inomhusmänniska.

Hoppas ni andra också har fått mycket härlig utetid och sol i helgen 🙂

Licensierad träningsinstruktör

Yey! Idag var sista dagen på steg 2 i PT-utbildningen, dvs examinationsdag. Det gick jättebra och därmed är jag nu licensierad träningsinstruktör 🙂

Det har varit långa dagar. Denna omgången har vi varit sex dagar i rad på Nordic Wellness Fair Play i Malmö. Massa info in i skallen och massa praktik. Både av att träna själv och av att instruera klasskompisarna. Jag är en av dem som har minst erfarenhet av gymträning, men å andra sidan en av dem som har mest erfarenhet av konditionsträning. Igår testade vi att springa i olika intensitetszoner på löpband medan vi blev coachade av en klasskompis. Jag upptäckte att jag har sprungit mina intervaller alldeles för lätt tidigare, för när May stod bredvid och peppade sprang jag både snabbare och med mer lutning än jag brukar, och det var inga problem. Dessutom rätt skönt att få göra något där jag för en gångs skull kunde glänsa lite 😉

Såhär har några av dagarna sett ut. Nedbrytning av övningar in i minsta detalj. Var ska fötterna placeras, vart ska knäna peka, hur ska ryggen vara? Här visar våra lärare Micke Svensson och Jari Ketola hur vi ska analysera en knäböj.

The Academy utbildning

Vi har fått konstruera egna träningspass och träningsprogram för lite längre tid och testköra passen på varandra. Jag gillar den pedagogiska biten, att försöka hitta målande sätt att beskriva övningar så att klienten ska förstå, och det är väldigt tydligt att jag har nytta av mitt gamla jobb som internutbildare.

Men jäklar vad skönt det ska bli med några dagar ledigt nu. Har varit tidiga morgnar och sena kvällar, och inatt har jag vaknat flera gånger och kommit på ändringar som jag var tvungen att göra till examinationsuppgiften. Så nu är jag vääääääldigt trött men också väldigt nöjd 🙂 Gonatt! Imorgon blir det utetid! Wiiihooo!

Licensierade träningsinstruktörer
Nyss godkända träningsinstruktörer.

Teknik till tusen

Nu har vi gjort två av de sex dagar som utgör steg 2 i PT-utbildningen och som leder till en licensiering som träningsinstruktör (inte PT än, för att bli det bygger vi vidare med ännu mer kunskap i steg 3). Tentan gick bra, skönt att ha den biten klar.

Steg 2 handlar mycket om tränarrollen och ännu mer om teknik. Teknik till tusen. Hittills har vi kört omkring en miljard ben-, bröst- och ryggövningar. Observerat, testat själva och sedan försökt instruera. Men framförallt nött teknik. Så jäkla mycket teknik. Och träningsvärken alltså. Det är sjukt vilken träningsvärk man kan få av att bara bana in rörelser med jättelåg belastning (eller ingen belastning alls för den delen).

Saker jag hittills har lärt mig om min egen teknik och kropp:

  • Jag är lätt klenast i klassen
  • Jag är sjukt stel i bröstryggen
  • Jag vet inte var jag har mina skulderblad
  • Jag måste jobba med fotledsrörlighet
IMG_0046
Inte kan jag synkronisera höger och vänster arm heller.

Men på den goda sidan – jag lyckas behålla en bra hållning i många övningar (inte den på bilden dock), vilket jag tolkar som att det finns en hyfsat stabil grund där trots allt 😜

Mellan teori och praktik

Äntligen lite riktiga vårdagar! Har haft två lediga dagar efter sista lärarledda teoridagen på The Academy i söndags. Imorgon är det tenta, så de här två dagarna har jag varvat utetid med hund/dotter och plugg.

Igår tog jag och dottern en rejäl cykeltur och konstaterade att rapsen börjat blomma! Rapsfält är nog det finaste jag vet, när de är riktigt sådär lysande gula. Och älskar doften! Jag är den där tönten som stannar bilen och går ut i fältet och stoppar näsan i blommorna tills jag är alldeles gul 🙂

Rapsfält

Och idag har vi minicyklat. Jag på cykel och dottern på sin nya sparkcykel som hon fyndade begagnad för 40 spänn. Svinbra. De här cykelturerna blir ett bra bidrag till ICA-klassikerns Vätternrundan-moment som är igång nu. Jag misslyckades kapitalt med Vasalopps-momentet, trots att man har flera veckor på sig att genomföra sträckorna, men de andra momenten ska jag minsann se till att klara.

Nu blir det mera tentaplugg. På torsdag börjar de praktiska momenten i PT-utbildningen, så det är bara den teoretiska grunden vi har gått igenom hittills. Träningskläderna på på torsdag, med andra ord!

 

Lästips om att träna efter magkänslan

Jag hade egentligen tänkt skriva ett jättefilosofiskt inlägg om att inte fylla dygnet med mer än vad som får plats inom dess 24 timmar, men det får komma en annan dag, för jag läste precis ett så jäkla bra inlägg hos Mia att jag måste tipsa om det:

Vägra vara träningsperfekt – in och läs!

Om att träna mer efter magkänsla än efter det perfekta träningsprogrammet. Jag känner igen mig så himla väl i inlägget. Jag kan absolut få för mig att planera in pass som jag vet hade varit bra av alla möjliga olika anledningar, lägga upp kloka planeringar som varvar hårda pass med lugna och så vidare. Men när jag väl står där i träningskläderna glömmer jag all planering och går bara på känn och gör det som känns roligast just för stunden.

Som igår när jag hade planerat ett styrkepass på gymmet, men det visade sig vara jättefint väder precis när jag körde förbi Gyllebosjön. Inte fan åker jag till gymmet då. Då njutjoggar jag en runda runt sjön och leker lite på spången 🙂

Jag fattar att detta inte kommer att göra mig till någon särskilt framstående löpare (eller gymnast för den delen) men jag tror definitivt att det gör att jag fortsätter träna hela livet eftersom träningen blir väldigt rolig.

Handstående på spången
Hej!

Tisdagspepp

Idag känns det lite grann som att jag äntligen har vaknat ur dvalan som min hjärna gick in i efter den intensiva helgen. Nu har jag tagit mig igenom en jobbdag utan att tvärsomna, har bjudit in en kompis på fika ikväll (och räknar med att kunna hålla mig vaken även då) och har varit pigg nog att notera följande peppiga grejer:

  • Jag har vunnit en instagramtävling och ska få en rolig goodiebag från Topphälsa
  • På fredag får jag sällskap av min kompis Sus på Soma Move
  • Jag har beställt nya linser. De tog slut för nästan ett år sen och sedan dess har jag fått ta av mig glasögonen när jag ska ta bloggbilder för att se lite mindre tantig ut, men det slipper jag snart, hahaha 🙂
  • Jag har riktigt go träningsvärk i axlar och bröst sedan gårdagens pass på Friskis och är jättesugen på att köra ett pass med kettlebells och löpbandsintervaller imorgon

kettlebellspass

Nu ska jag en sväng till jobbet igen och packa 60 boxar äppelmust som en kund beställde nu precis, medan jag skrev det här inlägget.

Hej hopp!