En ganska otrevlig misstanke

Förra veckan var jag på ett läkarbesök för att reda ut varför jag ofta får ont när jag sitter. Har haft problem med det en längre tid. Det är en sån där dov, malande smärta som egentligen är mer irriterande än smärtsam, men ganska svår att ignorera. Ibland är det så irriterande att det helt enkelt inte går att sitta, vilket kan vara lite besvärande om man är bortbjuden eller ute bland folk och framstår som en idiot när man inte kan sitta kvar vid bordet utan får stå bredvid eller gå omkring i rummet.

Hur som helst hade läkaren inget säkert svar att ge, men däremot en misstanke om att smärtan beror på förslitningsskador i sacroiliacaleden/den bakre bäckenleden. Sjukgymnast blir nästa steg.

Efter besöket dök en otrevlig tanke upp. Tänk om det här beror på löpningen? Att jag har sprungit för långt i förhållande till vad kroppen egentligen tål? För hur noga var jag egentligen med styrketräningen inför ultran i våras? Och rörlighetsträningen? Inte jättenoga nej. Tänk om jag har sabbat något så illa att jag inte kan springa långt framöver?

Inte tänka så. Inte måla fan på väggen. Vänta och höra vad sjukgymnasten säger. Och ta tag i den jädra styrketräningen.

Kettlebell gummiband styrketräning

Fördelar med att ha en man som tränar

Min man har börjat cykla. Det är jättebra av två anledningar. För det första märks det att han mår bra av det, men för det andra (och viktigaste!) så innebär det att han köper en massa träningsprylar som jag kan ha nytta av.

När han hade cyklat typ två gånger köpte han värsta lyxträningsklockan, en sån där avancerad variant som jag själv har kikat på i ett par år men tyckt var alldeles för dyr. Häpp så fick jag en mycket mer avancerad träningsklocka än jag någonsin hade köpt själv. Fint! Sen kom han på att det är synd att inte kunna cykla om det blir en riktig skitvinter, så vips har vi en trainer och möjlighet att kunna cykla inomhus.

Nackdelen är förstås att grejerna inte riktigt är minsta dammodell utan mer anpassade för en normalstor man. När jag provjoggade med klockan för några dagar sen var det som att springa med en viktmanschett på ena armen. Måste alltså skaffa något till högerarmen för att det ska bli jämvikt 🙂

En bonus i allt det här är förstås att jag har fått en träningskompis! Igår var vi båda lediga, så då passade jag på att visa honom de roliga kringelikrokiga delarna av slingorna i Gylleboskogen.

MTB cyklister

Det här var innan det började regna och all lera från marken sprätte upp i våra ansikten. Vi så ganska mycket roligare ut vid slutet av rundan.

Yoga Games

I söndags var jag på Yoga Games i Malmö. Det var mitt första Yoga Games och helt klart en upplevelse.

Det började med att jag övervägde att strunta i det. Jag var helt obeskrivligt trött av flera anledningar (varav att boka in för mycket saker på kort tid var den största anledningen). Vi hade haft två fullbokade dagar fredag-lördag och kommit hem sent båda dagarna, så när klockan ringde tidigt på söndag morgon kändes det som ett dåligt skämt. Och så PMS och ont överallt ovanpå tröttheten. Bra början. Jag valde att stänga av klockan och blunda en stund till och missade därmed första yogapasset.

Till slut lyckades jag iallafall rycka upp mig och komma iväg och var på plats till andra passet, som (jag tror) var kundaliniyoga. Som jag nämnt innan hade jag ingen som helst aning om vad det var jag hade bokat, och ärligt talat var jag lite osäker även i slutet av passet. Det här var verkligen inte den typ av yoga jag är van vid. Det var chakran och meridianer och gongtrummor och vibrationer som man skulle känna in i alla möjliga delar av kroppen. Och då menar jag verkligen alla möjliga delar. Livmodertappen och äggledarna till exempel. Dem brukar jag inte ägna särskilt mycket tanke i vanliga fall. Men det borde jag kanske? Framförallt en PMS-vecka kanske, då den delen av kroppen uppenbarligen inte är i balans.

Yoga Games Malmö 2018

Pass nummer två och tre kände jag mig däremot mer hemma i. De var mer fysiskt krävande, både vad gäller styrka och smidighet. Dagen innan hade jag varit på ett cirkelgympass på Friskis, så jag hade redan en fin träningsvärk i magen och armarna. Och kan ni tänka er? Magen är fanimej involverad i varenda yogaposition som finns. Testa själv att yoga med träningsvärk i magen så får ni se. Huah!

Mellan yogapassen kunde man gå på en liten hälsomässa i samma lokal, vilket var trevligt eftersom det luktade gott av rökelse och doftljus överallt.

Efter tredje passet orkade jag inte mer. Hade ett pass till bokat men jag var helt slut, både i kroppen och huvudet, så det fick vara. Blir det fler år kan jag väl konstatera att det är smart att inte boka in för mycket dagarna innan så att man missar hälften av passen.

Hejsvej.

Höstlov – läslov – yogalov

Nu är det höstlov, vilket tydligen har döpts om till läslov på sistone, och för mig blir det både läslov och yogalov.

Jag har en alldeles lagom jobbvecka bestående av tre jobbdagar, och har just avverkat två lovdagar med dottern då vi har busat med roliga hundar, skogspromenerat och badat. Dottern passade på att ta simborgarmärket, så gissa hur stolt jag är ☺️ Och Halloweenveckan till ära läser jag givetvis en av Mats Strandbergs skräckisar.

Ikväll har jag varit på yoga med yogamedmig-Maria som har viryayoga i Gladsax. Jag har gått två gånger för henne hittills och har fyra kvar på den här kursen, och har redan upptäckt två saker som jag gillar skarpt med hennes pass. Dels att hon assisterar på ett så skönt sätt, t ex när hon hjälper till att trycka kroppen bakåt mot hälarna när man vilar i barnets position, så att man kommer djupare än man hade kunnat själv av egen kraft. Och dels avslappningen, då hon går runt och gnider in eteriska oljor i pannan på oss när vi ligger och vilar, och inandningsluften doftar helt underbart efteråt. Så härligt!

Och till helgen blir det ännu mer yoga, för då ska jag på Yoga Games! Woohoo det ska bli så jäkla roligt! Första gången som det anordnas i Malmö, det kan man ju inte missa. Jag ska dit på söndagen och har bokat fem pass. Något har en beskrivning som gör att man fattar någorlunda vad de handlar om, som sista passet ”Slow flowing into stillness”, medan andra är något mer svårtolkade. Vad tusan kan t ex ”East West Flow” innebära i yogasammanhang? Jag har inte en aning om det är pass på min nivå eller om jag har råkat boka superavancerade grejer. Jaja, det lär jag väl märka. Roligt ska det iallafall bli!

Yoga Games
Bild lånad från Yoga Games.

Dagar i tights

Jag har just haft tre lediga dagar, vilket innebär tre dagar i tights. Har växlat mellan hemmamystights, Friskisjympatights och yogatights. Nej, jag har inte tights som är specifikt anpassade till olika aktiviteter (eller jo, vinterlöpartightsen är verkligen bara vinterlöpartights), men det är ju trots allt ganska fräscht att byta åtminstone efter svettig jympa.

Vad jag däremot inte har haft på mig är löpartights, eftersom mina hälsenor är rörande överens om att jag inte ska springa för tillfället. Minsta lilla jogg så slår de helt bakut och blir så stela att jag tror de ska smälla av. Både höger och vänster. Så jag vågar inte chansa. Jag kör lite (p)rehab i form av tåhävningar och hoppas att det ska lösa sig.

Har däremot cyklat lite och tagit en del höstpromenader, bara för att inte låta den här fantastiska hösten gå till spillo. För jäklar vad fint det har varit. Förra veckan blev det till och med bad i Gyllebosjön, bland höstlöven som flöt runt på ytan.

Gyllebosjön oktober

Nu blir det jobbhelg och därefter går vi in i sista veckan då gårdsbutiken har öppet alla dagar i veckan. Det innebär bland annat att det här är min sista hela jobbhelg för det här året. Sen blir det bara varannan lördag. Lediga söndagar ska bli härligt. Mera tid för scones 🙂

Höstlövssöndagsrull

Hej!

Jag måste så att säga ta en paus i bloggpausen, för jag har haft en så jäkla härlig söndag! Av fyra anledningar.

  1. Började dagen med att baka havrescones och dessutom var morgonkaffet extra gott.
  2. Den största anledningen. Jag har cyklat en riktig drömrunda! Familjen var borta och jag hade ingenting planerat. Dessutom jättefint väder. Jag cyklade genom Rörum mot Gyllebo och svängde in på grusvägarna som går genom Gylleboskogen mot S:t Olof. Massor av lövträd och därmed massor av glödande höstfärger. På vissa ställen singlade höstlöven ner mot marken och där solen sken ner genom grenverken var det helt magiskt fint. Hade jag följt varje impuls att stanna och fota hade jag fortfarande inte varit framme.

    MTB bland höstlöv

  3. Halvvägs på runda pausade jag på Drömbageriet i Komstad och tankade ny energi med kaffe och pärontoscakaka med ingefära. Jag upprepar. Pärontosca med ingefära. Ja, det var precis så gott som det låter. Fram tills dess hade jag mest cyklat grusvägar och lite asfalt, men på vägen hem tog jag istället raka vägen genom skogen längs slingorna, så det blev en del riktigt rolig stigcykling också. Ganska lurigt på sina ställen där man inte såg rötter och annat pga alla löv som lagt sig på stigarna.

    MTB bland höstlöv

  4. När jag kom hem hade jag fått ihop 34 km vilket är rejält långt för mig, så benen var skönt trötta och det var sjukt skönt att kunna sätta sig i soffan med en bok och en balja te.

    Där har ni alltså receptet på en bra söndag: scones, höstlövscykling, pärontosca och lästid i soffan. Vassegoda!

Cykelpodd och annan cykelinspiration

Är det någon som har missat att jag har snöat in ganska rejält på MTB på sista tiden? Nej, tänkte väl det 🙂

Idag tänkte jag tipsa om ett par cykelinspirationskällor i form av två bloggar och en podd.

Cykelpodd med Elna & Helena är en jättemysig podd av Elna Dahlstrand och Helena Enqvist, vars bloggar är lika läsvärda som podden är värd att lyssna på. Podden har mindre än ett år på nacken, så än finns det inte fler avsnitt än att man kan lyssna sig igenom dem på några långa sköna sensommarpromenader. På bloggarna hittar man massor av MTB-bilder från rena drömstigar, berg och skog och alla möjliga fina ställen.

Det jag gillar mest med podden är att Elna och Helena låter så sympatiska och opretentiösa. De verkar bara vara jätteglada för att folk vill lyssna på dem när de pratar om sitt stora intresse, cyklingen. Ibland har det handlat om cykellopp, ibland om cykelmode, ibland om vintercykling, och nu senast var det en frågespecial. Extra kul att de tog upp min fråga om cykelteknik på trixiga underlag som lös sand, rötter och liknande. Och att de är så inkluderande att jag känner att det kvittar hur man cyklar, bara man gör det. Att även jag som har en MTB med reflexer och ringklocka, och inte har minsta koll på rätt och fel inom cyklingen, är lika mycket cyklist som de som har mer koll 🙂

MTB klippor

 

Lurat till oss en extra dos semesterfeeling

I helgen tog vi en spontantur till vårt semesterparadis Karlshamn och lurade åt oss en extra dos semesterkänsla innan jobbhösten drar igång på allvar.

Lördagen spenderade vi med en massa experiment och prova-på-grejer på Kreativum, samt med årets överlägset godaste fika på Café Villa Utsikten. En marängtårta med citronsmak, en sån där som verkligen smakar riktigt hembakat, samt skuttande på klipporna och sjukt fin utsikt.

Fika på Café Utsikten

Men söndagen sen. Jag hade planerat att jag skulle jogga från hotellet inne i Karlshamn ut till badplatsen vid Kollevik. Förra året promenerade jag en bit av sträckan, men det blev aldrig av när vi var där i somras (pga värmen från helvetet), och det har gnagt lite ända sedan dess.

Efter en stabil hotellfrukost drog jag på springkläderna och gav mig av i lugnt tempo (försök annat med magen full av hotellfrukost). Jag följde vattnet hela tiden. Längs med kajen ner till utvandrarmonumentet och in på strandpromenaden som börjar precis därefter. Vid ett par tillfällen stannade jag till på klipporna och bara tittade på utsikten. Trots att det bara är drygt tio mil härifrån är det en helt annan miljö. Ni som har skärgården inpå knuten undrar väl varför jag är så fascinerad av klippor, men för oss är det jätteexotiskt. Här hos oss har vi ju nästan bara sand.

Jogg Karlshamn

När jag gav mig av från hotellet var det ganska kyligt i skuggan och för första gången i sommar hade jag en långärmad tröja på. Men det tog inte lång tid innan det blev för varmt och den fick knytas runt midjan istället.

Vi hade bestämt att familjen skulle möta upp vid badplatsen vid Kollevik, och innan dess fick jag till drygt 5 km ren drömjogg på strandpromenad, stigar och klippor inkl flera fotostopp. Vid ett tillfälle skrämde jag nästan livet ur en gubbe som stod ute på en öde udde och tittade på utsikten, då jag kom springande bakom honom efter att ha tagit mig ut på udden för att fota.

Kollevik

Framme vid badplatsen vid Kolleviks camping blev det tre snabba dopp i klart badbart men ganska svalt Östersjövatten. Till skillnad från i somras hade vi badbryggan för oss själva. Dessutom hade maken varit förutseende och tagit med kaffe. Lyx.

Morgonkaffe Kollevik

Tanken var att den här helgen skulle tanka oss med lite extra semesterenergi inför jobbhösten, så att vi skulle komma hem pigga och glada påfyllda med energi, men så fort vi kom hem blev vi deppiga allihop och ville bara tillbaka. Hrm. Visserligen beror det nog mest på att Rut saknas i huset och att charmen med att vara hemma därmed har minskat rejält, men om vi bara är lyckliga när vi är i Karlshamn kan det här bli en dyr höst.

Tomt, ovant och meningslöst

Sommarlovets sista dag, imorgon börjar skolan igen. De sista veckorna på sommarlovet blev värsta tänkbara, då vi förlorade Rut i livmoderinflammation för en dryg vecka sedan. Det är så jävla tungt. Varje dag har jag gått ut i trädgården och tittat under busken där hon brukade ligga, som för att påminna mig själv om att det inte bara är en hemsk dröm utan faktiskt är på riktigt.

Allt känns så jävla tomt, meningslöst och ovant. Det är så tyst i huset. Stilla i trädgården. Jag har en massa tid över som jag inte vet vad jag ska göra av. Jag vet ju knappt hur man lever utan hund. Maken sa att jag plötsligt kändes halv, Rut har ju alltid varit med mig som om vi var en enhet.

Hundpromenad höstlöv

Jag märker att jag försöker hitta på andra anledningar att promenera än bara själva promenaden, eftersom det känns så konstigt att gå utan Rut. Jag hade sett fram emot mina lugna morgnar den här hösten, då jag brukar ha en timme till lugn promenad med henne i Kivik eller Vitemölle mellan lämningen på skolan och jobbet. Nu känns det bara så meningslöst.

Vi försöker dock hitta på nya saker att spendera våra dagar, morgnar och kvällar med. Idag avslutade vi sommarlovet genom att promenera ner till stranden med en termos varm choklad och några Oreo’s. Enkelt och mysigt.

Imorgon börjar en ny termin, och jag kommer att försöka skapa nya rutiner. Om några veckor kommer det säkert att kännas ok, men just nu vill jag bara spola tillbaka tiden till då hon fortfarande var med, pigg, frisk, busig och gosig.

Picknick