Att plugga som 30-plussare jämfört med som 20-åring

Det senaste året har jag börjat studera på nytt, och jag har funderat en del på hur annorlunda det är att studera idag som 30-plussare med flera års (arbets)livserfarenhet bakom mig, jämfört med hur det var som oerfaren 20-åring.

Denna termin läser jag en grundkurs i folkhälsovetenskap, något jag har varit intresserad av i flera år och är så glad att jag äntligen tagit tag i. Ämnet är så jäkla intressant. Just denna veckan är det Michael Marmots bok Statussyndromet som står i fokus, en bok som handlar om hur människors plats i den sociala hierarkin påverkar hälsan. Hur graden av utbildning, arbete och inkomst avgör risken för att drabbas av sjukdomar, och vilka skyddsfaktorer som finns mot ohälsa, såsom stödjande sociala relationer eller graden av kontroll över den egna situationen. Det är just sådana infallsvinklar jag är intresserad av när det gäller hälsa. Visst är det intressant med fakta om vad kost och motion gör för hälsan, men det är liksom bara simpla fakta. De mer komplicerade sammanhangen intresserar mig ännu mer – hur de sociala relationerna påverkar hälsan, hur arbetsrollen eller bristen på arbete påverkar, hur individens egen syn på sig själv och samhället påverkar. De stora frågorna helt enkelt.

Min situation ser helt annorlunda ut som student idag än när jag pluggade på högskolan som 20-åring, levde enbart på studiestöd och bara hade råd med precis det mest nödvändiga. Minns särskilt en gång då en kompis ville gå ut och fika, och jag sade ja trots att jag bara hade råd med en burk mineralvatten. Idag har jag jobbat i ganska många år och kunnat bygga upp en buffert som ger en stor trygghet eftersom jag har minskat väldigt mycket i inkomst nu när jag börjat plugga igen. Så idag kan jag ta mina böcker, åka till ett café och äta gott medan jag läser. Det kunde jag inte då, och därför känns det som en lyx idag.

Fika på Olof Viktors med kurslitteratur.
Kaffe, kaka, macka och bok. Och ja, jag tjuvåt på kakan innan mackan. Det får man.

Som 20-åring hade jag dessutom ingen större arbetslivserfarenhet, och därmed mindre att relatera till det jag läste. Idag kan jag koppla det mesta jag läser till situationer jag själv upplevt, vilket ger en helt annan förståelse.

Vad vill jag ha sagt med detta då? Jo, att det är en lyx att som vuxen kunna välja att studera, faktiskt få det att gå ihop ekonomiskt och få chansen att lära sig nytt igen. Vart det här sen kommer att leda, det vet jag inte, men måste man ha en plan med allt man gör? Kan man inte bara få göra saker för att de känns intressanta just för stunden? Även här inser jag att det är en lyx att kunna resonera så. De flesta kanske inte har möjligheten att välja att studera eller ens att fundera på att byta jobb. Allas situationer är så olika. Men har man chansen ska man nog se till att vara tacksam för det.

PS. Måste bjuda på en bild till, från förra veckan då jag kände att jag hade mycket att läsa men ändå ville klämma in ett träningspass. Vad göra då? Jo, hitta en tom spinningsal och multitaska!

Kurslitteratur på spinningcykel.
Trampa, läsa, trampa, läsa.

6 reaktioner på ”Att plugga som 30-plussare jämfört med som 20-åring

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s