Gylleboloppet race report

Det är nåt visst med att springa lopp på sina hemmastigar. Men vet redan i förväg att shit, här kommer det snart en tung backe … Och man vet också att snart kommer det en riktigt rolig nedförsbacke, och svär sen inombords när det ligger fjorton personer framför som bara håller emot och bromsar i backen när man själv sett fram emot att ösa på.

Så var det på Gylleboloppet idag. Jag har bara sprungit Gylleboloppet en gång tidigare, trots att det går bara en halvmil härifrån på mina hemmaslingor.

Guddottern, eller Löparlöftet som vi börjat kalla henne efter Tjejknäcken, skulle springa och eftersom det är min första semesterdag blev jag sugen på att hänga med. Inte springa ihop med henne alltså, då hade jag tvärdött, men iallafall springa samma lopp. Vi valde 4 km-banan. Det finns både 4 och 8 km. Innan start träffade jag på Thobias, vars race report ni kan läsa här.

Även om jag har sprungit loppet en gång tidigare mindes jag inte riktigt var bansträckningen gick. Men efter starten i Dungen (en sån där riktig gammeldags dansbana där det hålls grisfester och dansbandskvällar om somrarna) och en bit på en grusväg, svängde banan in på de vanliga Gylleboslingorna, och i princip sprang vi en av slingorna baklänges. Det blev en annorlunda upplevelse, framförallt av backarna som tedde sig helt annorlunda åt ”fel” håll. Rätt tunga på det här hållet också, kan jag intyga.

Resultatet blev helt OK för att vara jag – 23.14 på 4,1 km enligt Garmin. Löparlöftet flög iväg som en skållad råtta och kom in som fjärde tjej, så henne såg jag naturligtvis inte röken av förrän i mål. Precis som på Tjejknäcken domnade högerfoten efter bara 1,5 km. Har därmed beslutat att mina North Face Ultra MT-skor degraderas från löparskor till promenadskor.

Efter loppet var det utlottning av vinster från lokala företag, och jag vann minsann en smideskatt. Dottern valde den. Hon tyckte det kunde vara fint att sätta katten i trädgården. Och jag kan hålla med om att det kommer att bli rätt roligt att se Ruts reaktion när hon får syn på katten. Minns när hon attackerade en annan metallkatt en gång vid en trädgård här hemmaomkring, och hennes förvirring när hon liksom studsade tillbaka efter att ha sprungit på ”katten”. Hahaha asroligt 🙂

Vinst i Gylleboloppet 2016.

6 reaktioner på ”Gylleboloppet race report

  1. Men vad kul att bara hoppa på ett lopp sådär! Och riktigt bra jobbat, tycker jag!

    Visst är det lustigt hur slingor förändras när man springer åt ”fel” håll?

    Gilla

  2. Toppenbra!!! Visst kan det vara superjobbigt när man känner till slingan innan, det sitter väl i huvudet. Ibland springer jag mina slingor åt ”fel” håll som Åsa skriver, hjärnan blir lite förvirrad då hahaha

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s