Motivation till långrundor

Efter att ha spontananmält mig till Österlenmaran igår kände jag att det var tvunget att komma igång med långrundorna igen, och lämpligt nog var jag ledig igår så det var bara att köra på med en gång.

Det är förresten en konstig känsla nu när dottern har börjat skolan. Plötsligt SKA hon vara i skolan även när jag är ledig. Nu är det plötsligt helt okej att lägga dagarna på sig själv. Mer tid för långrundor, således.

Hur som helst så har jag ibland svårt att hålla motivationen uppe när jag ska springa långrundor. Den första milen är inga problem, men när jag kommer upp till ungefär 15 km börjar det bli tungt mentalt. Långtråkigt helt enkelt. Då har kroppen liksom redan fått det den vill ha, och det är svårt att motivera sig att fortsätta länge till. (Men ändå älskar jag – egentligen – att springa långrundor, det är bara den där känslan av att det blir långtråkigt som jag måste mota bort.)

Då har jag tre knep.

  1. Spring med sällskap.
  2. Spring med en podd i öronen.
  3. Spring på ett sjukt fint ställe.

Knep 1 är det sällan jag kan ta till eftersom jag känner så få som springer, men när det väl händer att jag har sällskap känns det som om jag kan springa hur länge som helst. Springer man och snackar märker man inte att tiden går.

Knep 2 använder jag oftast när jag springer mörka tråkiga kvällspass, såna där ”fram och tillbaka på cykelstigen för det är det enda stället som är upplyst”-rundor.

Knep 3 tog jag till igår. Och jag hittade verkligen ett sjukt fint ställe. Från Skepparpsgården genom Havängs sommarby, vidare till Skepparp och Bosarp, sedan ner till stranden och en bit söderut längs kusten. Fick ihop nästan 19 km tack vare att det fanns så mycket fint att titta på längs vägen. Och ett och annat fotostopp 🙂

Vid stranden vid Haväng.Strandjogg Haväng.Kohagen vid Lindgrens länga.Fårhage nära Bosarp.Skåneleden nära Bosarp.

14 reaktioner på ”Motivation till långrundor

    1. Gör det! Det är en upplevelse, särskilt första halvan av loppet innan fältet har hunnit splittras. Så länge alla springer på rad har man en lång ”lysmask” framför sig som är jättehäftig 🙂

      Liked by 1 person

  1. Håller med! Trots att jag tycker om att springa långt är de dom passen som är svårast att få till. Jag brukar försöka springa till och från saker, men det kräver ju att mannen är med och tar barnenn och ev grejer. Tex hem från affären, till kompisen, hem från dansuppvisningen osv. Eller som det oftast blir, under tiden nån av barnen är på kalas och man har typ två timmar att spå ihjäl när man väntar.

    Gilla

    1. Ja, väntetiden medan barn är på kalas är perfekt att springa på. Oftast är det en bit bort så att det inte är lönt att köra hem emellan, och ca 2,5 timme som kalasen brukar vara är perfekt för en långrunda.

      Gilla

  2. Mitt bästa långpass-knep är att springa till en plats (helst ett cafe) och sedan springa hem igen. Då känns det som två pass och så har man något att se fram emot (fika, eller att komma hem) som oftast inte ligger så långt bort.

    Gilla

    1. Håller med, caféknepet är också bra. Nackdelen med att bo här är att de flesta caféer är ju, som du fått erfara, bara öppna på sommaren, dvs då jag inte orkar springa pga värmen. Nu när det börjar bli svalt och jag orkar långrundor igen, då finns det inga öppna caféer inom springhåll.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s