Överkörd av en ångvält

Igår när jag vaknade kändes det som om jag hade blivit överkörd av en ångvält. Trodde först att det var ny förkylning på gång, men vid närmare eftertanke är det nog mer troligt att det beror på att jag är mitt uppe i en 10-dagar-i-rad-jobbperiod samt att jag körde styrka på Friskis i fredags.

Idag är dag 7 av de 10 dagarna jobb på raken. Visserligen var dag 5 egentligen en ledig dag, men jag fick rycka in och köra till tryckeriet och hämta nya grejer till en skylt som hade blåst sönder, och även om det bara tog ett par timmar kändes det inte som att det blev någon ledig dag. Alltså, i mitt huvud är det 10 dagar på raken. Det känns lite som när man kör 10×1 min intervaller. De första intervallerna (aka jobbdagarna) känns dösega och man tror aldrig att man ska orka med alla 10. Men plötsligt är man halvvägs och då börjar det kännas mycket lättare. Och vips är det bara ett par intervaller (aka jobbdagar) kvar, och de går som i ett huj.

Fredag eftermiddag hade jag egentligen tänkt springa långrunda, men kroppen var inte riktigt med på banan så jag bestämde mig för att köra ett lugnt styrkepass på Friskis istället. Det blev 15 min rodd och 25 min styrka, mest överkropp men även lite ben. Resultatet blev, förutom att det alltså kändes som om jag hade blivit överkörd av en ångvält när jag vaknade dagen efter, att jag stapplar fram som en pigg 90-åring idag. Det är alltid värst två dagar efter, som bekant.

Gjorde ett tappert försök att skaka bort träningsvärken idag och det kändes lite skönare under tiden, men sedan jag kom in har jag stelnat till igen. Nåja, benen lär väl fungera igen närmare jul. Återkommer då. Godnatt!

Höstlöv.
Fina höstlöv längs Rut-promenaden i morse. Hösten är lätt den snyggaste årstiden.

8 reaktioner på ”Överkörd av en ångvält

  1. Jodå, den där känslan känner jag igen….just nu känner jag precis likadant. Rejäl förkylning, svårt att vara borta från jobbet, mycket hemma, stora dotterns rum som ska renoveras, svårt att få välbehövlig tid för återhämtning. Ibland blir det lite för mycket!

    Gilla

    1. Ja, det är en himla tur att det inte är lika mycket alltid … Det är säkert därför förkylningarna alltid blir så sega i såna lägen, man är väl mer mottaglig då.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s