Årets träningslista

Hittade en rolig tillbakablick på träningsåret 2018 hos Clara Toll som satte igång tankarna på mitt eget träningsår. Så – här har vi det. Träningsåret 2018.

Årets trevligaste träningspass: en cykelrunda i Gylleboskogen med maken, då jag visade honom mina favoritcykelstigar. Att cykla tillsammans är nytt för oss, och bara det är skitroligt, och eftersom han mest hade cyklat längs cykelvägarna och runt i byn var det extra roligt att få visa honom vägar och stigar som jag tycker är mycket roligare att cykla än tråkig asfalt.

MTB cyklister

Årets roligaste träningspass: Lätt Toughest family med dottern. Har redan bokat en repris till nästa år. Geggabad, klättring, rutschkana. Så himla roligt!

Toughest family

Årets segaste skada: skada vet jag inte om jag vill kalla det, men de stramande hälsenorna som har gjort att jag inte vågat springa eller hoppa som vanligt på några månader. Och innan dess var det en muskelbristning i vaden som hindrade mig från precis detsamma. 2018 har väl inte direkt varit underbenens år.

Årets sämsta träningsperiod: sommaren. Som alltid. Jag klarar verkligen inte av värme.

Årets bästa träningsperiod: trots hälsenorna måste jag nog säga senhösten och vintern. Jag har visserligen inte kunnat springa som vanligt, men istället gjort en massa annat.

Har till exempel hittat tillbaka till Friskis gruppträning och det är ju faktiskt skitroligt. Trots att det är inomhus. Har bland annat gått på familjefys med dottern, och även om det mest är jag som uppskattar det har det känts som den perfekta fredagssysselsättningen. Fredag 16.30 – föräldrar och barn jympar ihop – kan man inleda helgen på ett bättre sätt?

Dessutom har jag haft mer tid att träna nu de senaste månaderna och eftersom jag inte har haft några planer på lopp eller liknande har det varit helt kravlöst och bara på känsla. Så himla gött!

Friskis&Svettis familjefys

Bästa spellistan: ingen. Har aldrig musik när jag tränar. Däremot har jag lyssnat på Träningspodden, Cykelpodd med Elna & Helena och Styrkelabbet.

Årets lärdom: om man ska springa långt är det smart att stärka upp kroppen lite grann för att tåla löpningen. Annars kan det lätt bli ganska lite sprunget efteråt.

Årets kilometerstatistik: 702 km löpning, vilket är mitt näst mesta löparår. Rekordet är jämna och fina 1000 km år 2016.

427 km cykling, vilket blir ett rekord. Visserligen cyklade jag betydligt mer när jag var liten och i de här siffrorna är inte spinning inkluderat, men nu är det ju åren med registrerade utomhuskilometrar som räknas, och utav de åren är detta ett rekord. Tidigare mesta var 378 km år 2015.

MTB på bro

Årets mest misslyckade pass: PT-passet där vi skulle köra sprintträning och det sade PANG redan efter tio minuter då jag fick en muskelbristning i vaden.

Årets utmaning: Österlen Spring Trail Ultra. 59 km blandad terräng – svinjobbigt, svinroligt och ett maffigt distansrekord!

Bild: Thomas Bengtsson/Snikkelbecker.

Något helt nytt jag provade: att tävla i orientering. Tre tävlingar har det blivit. Den första passade mig helt klart bäst eftersom man tävlade individuellt. Min vilsenhet ställde alltså inte till det för någon annan än mig själv. De andra två tävlingarna var dock lagtävlingar, och jag kan ju lugnt konstatera att det hade gått bättre för klubben om jag inte hade varit med :-S

Årets övning: löpsteget.

Årets mest sociala träning: när jag var med på ett löparläger vid Alunbruket i vintras. Flera gemensamma träningspass och gemensamma luncher. I mina mått mätt nästan en överdos av social samvaro, men det var riktigt trevligt. För att inte tala om isigt.

Bild: Adventure Kajak.

Årets träningsmål: efter ultran i april har jag inte direkt haft några träningsmål. Har bara gjort det jag varit sugen på för tillfället, men samtidigt försökt få till mer styrka än vanligt i form av gruppträning. Och för första gången på länge har jag fått kämpa för att få till vardagsmotionen. Eftersom Rut inte finns mer och jag därmed inte har de dagliga hundpromenaderna med henne som en bas, så har jag medvetet fått tvinga ut mig och gå ändå. Det är så mycket lättare att få till vardagsmotionen med hund än utan.

Årets hell yeah: jag har tränat 250 pass i år. I det räknar jag in allt som jag gör i träningssyfte, men inte vardagsmotion som t ex hundpromenader. Det innebär att jag har en väl fungerande träningsrutin, som inte känns det minsta jobbig att upprätthålla, och det tycker jag är värt ett hell yeah!

Årets slutsats: både vardagen och vardagsmotionen är så mycket sämre utan Rut, men i övrigt har det varit ett rätt bra år.

12 reaktioner på ”Årets träningslista

  1. Underbar lista! Synd att jag inte hittade den innan jag knåpade ihop min 🙂 Hoppas underbenen är med dig 2019! (Och att du har vant dig vid värmen och kan njuta ifall det skulle bli en lika underbar sommar igen :))/ Hälsningar soldyrkaren/värmefantasten extra allt som just nu kämpar med årets eländigaste årstid 🙂

    Gilla

  2. Det är alltid kul att läsa listor och hur olika det kan vara. Min bästa träningsperiod var helt klart sommaren, trots värmebölja och sol 🙂 Långa lediga dagar och ingen stress i världen gjorde att jag kunde träna mer än normalt när jobbet och vardagen kräver uppmärksamhet

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s