Checklista veckan innan lopp

Såhär veckan innan ett lopp är det några grejer som bör checkas av. Har de inte gjorts eller uppstått är det något som är konstigt.

  • Ångest för att man inte har förberett sig tillräckligt.
    Check på den! Dessutom befogad sådan.
  • Inbillat ont i halsen och allmän sjukdomskänning.
    Oh yes, check här också. 
  • Äckelkänslor pga plågar sig med rödbetsjuicedoping.
    Jodå, lite kräkvarning, men vad gör man inte för lite extra uthållighet?
  • Allmän förvirring kvällen innan då man kommer på att man glömt läsa löpar-PM och inte vet var man hämtar ut nummerlapp eller när man ska vara på plats.
    Nja, den här gången har jag faktiskt läst det ganska noga, så plus i kanten här.

Check på 3 av 4. Då är det ungefär som det brukar 🙂

Löpning

Sista långjoggen innan ultran

Detta inlägg innehåller annonslänkar.

Idag har jag sprungit sista långpasset innan Österlen Spring Trail Ultra nästa helg och passade samtidigt på att testa lite energi och utrustning som jag har tänkt ha.

Energin bestod av Tailwinds energidryck, som man bland annat kan hitta hos runon.se, korvmacka på superljust bröd av typ Hönökaka samt en Pauluns energibar med blåbär. Utrustningen var min gamla ryggsäck som jag nog inte har använt sedan Tjejmarathon för två år sedan.

För att förlänga rundan lite grann, och göra den så likt loppet som möjligt genom att varva löpning och gång, inledde jag rundan med 2 km promenad med Rut. Lämnade henne sedan hemma och ryckte åt mig ryggsäcken som stod färdigpackad och gav mig ut på min egen runda. Och jäklar vilken runda det blev. Jag fick verkligen slita varenda en av de 15 km som jag lyckades skrapa ihop. Benen (och resten av kroppen) var redan rejält trötta sedan skivstångspasset som jag höll igår kväll, men jag tänkte att det var ju bra för då får jag träna på att knata på trots att kroppen redan är trött, alltså känna på hur det kommer att kännas större delen av loppet. Jag fick gå jättemycket, både i backarna och lite annars också. Så jäkla tungt!

Men hur som helst fick jag ihop totalt 17 km och det är jag nöjd med. Riktigt härligt att få springa på mestadels barmark dessutom. Lite snö ligger kvar men det mesta har faktiskt försvunnit 😊 Och både utrustning och energi fungerade bra. Ryggsäcken satt där den ska sitta och magen accepterade all energi jag stoppade i den. Egentligen hade jag behövt testa energin på betydligt längre pass, för magen beter sig inte nödvändigtvis likadant efter fyra mil som efter 1,5 mil. Men det har jag inte tid eller ork med nu sista veckan, så det får bli som det blir. Jag kör på energibar, Tailwind och korvmackor.

Nu är det alltså bara en dryg vecka kvar och jag försöker intala mig själv att den gjorda träningen är tillräcklig, att kroppen vet vad den ska göra, att vädret kommer att bli perfekt och att allt kommer att gå som en dans. Punkt ett är svårast att övertyga mig själv om, men säger jag det tillräckligt många gånger kanske jag börjar tro på det själv 😉

Stenigt vid Baskemölla.

Påsklistan

OK då listar vi väl påskens …

Godaste: kokos- och citroncheesecaken som jag och dottern gjorde.

Första: arbetsdagarna i gårdsbutiken, där vi alltid har smygpremiär för säsongen under påskhelgen.

Besvikelse: snön som kom idag. Rejält mycket. Igen. Låt inte bilden lura er. Det var visserligen kul att åka pulka, men nej. Jag är så trött på detta nu.

Pulkaåkning

Längsta: kvällsjoggen på långfredagen, 14 km poddjogg med Träningspodden i lurarna.

Huvudbry: att lära in en ny release av ett gruppträningspass från Actic, som ska ha premiär om en vecka. Nöta nöta nöta.

Tyngsta: när hela familjen körde armhävningsbattle på långfredagen. Jag är helt värdelös på armhävningar. Jag vann INTE om man säger så.

Krängigaste: jag på ko(n)strundan med kompisarna, den årliga rundan då vi använder konstrundan som ursäkt för att få köra runt och fika på så många ställen som möjligt.

 

Trail Camp Alunbruket

I helgen var jag på löparläger. Det var Trail Camp vid Alunbruket, arrangerat av Adventure Kajak som arrangerar kajak- och löparäventyr.

När jag anmälde mig såg jag framför mig vårsol, barmark, knoppar på buskarna, fågelkvitter och uteluncher i solen. Det blev inte riktigt så, men det blev himla bra ändå.

Det var jättetrevligt att få springa i fin natur med en massa nytt folk som alla har löpningen som gemensamt intresse. (I princip ingen pratade jobb, det var 99 % löparsnack, och det var så himla skönt. Oavsett vilket sammanhang man hamnar i vill folk prata jobb, och det kan jag tycka är ganska ointressant. Mycket roligare att prata om ett gemensamt intresse.) Men så var det det där med våren. Den var inte riktigt med på noterna.

Vi sprang på isig is, på töande is, i två decimeter snöslask och i lera. Ni som vet hur brant det är från stigen ner mot Verkeån – föreställ er det med stigen täckt av glashal töande is. Man fick klamra sig fast vid trädstammar för att inte halka ner i ån, och på de flesta ställen var det enklare att lämna stigen och springa ute i terrängen där det inte fanns någon blank nertrampad is utan mer lättsprunget slask.

I lördags sprang vi 16 km i tuff is/snöslask, följt av grymt god lunch på Alunbrukets Kaffestuga, och därefter teknikträning i backe. Och då menar jag i BACKE. Ingen mjuk snäll lutning utan riktiga mördarbackar. Men när hela gänget springer är det ju bara att hänga på.

Sen i söndags var det valfritt hur långt vi skulle springa. Vi började med en tur bort till Christinehof, och sedan tillbaka till Alunbruket. Där fick de som ville springa mer fortsätta, och för min del blev det totalt en mil. Tyvärr fick jag löparknäkänningar både i slutet av lördagen och söndagen. Gissar att det beror på att man halkade både baklänges och i sidled hela tiden, vilket gav ungefär samma belastning som man får om man är svag kring höften och inte kan stabilisera bäckenet i löpsteget. Det bara for omkring åt alla möjliga håll i tiotusentals steg.

Allt som allt ett jättetrevlig arrangemang, och till nästa år har arrangörerna lovat riktigt vårväder så kan varmt rekommendera er att boka in er på lägret 2019 😉

Trail Camp Alunbruket

trail camp alunbruket 4

trail camp alunbruket 5

Foto: Oskar Henriksson och Adventure Kajak

Status inför Österlen Ultra

Hej! Det var ett tag sen jag var sugen på att skriva här, men så plötsligt dök suget upp igen. Det kanske har att göra med att det är mycket löpartankar i skallen just nu, mycket tvivel och funderingar. Och sådana brukar ju vara bra att lufta här. Får ofta så bra svar här 🙂

Vad har hänt sedan sist då? Tja, mest fokus har det varit på gruppträningsjobb. Det tar ganska mycket tid, både att lära in förkoreograferade pass och att hitta på egna. Och så litar jag inte riktigt på att jag ska komma ihåg hela passen från vecka till vecka, så jag känner mig dessutom tvungen att repetera dem ganska ofta.

Ni kan ju själva gissa vad det gör med tiden till löpning. Ja, den blir ju något begränsad. Jag kan ju lugnt säga att det var bättre att träna inför ultralopp när jag jobbade på kontor än vad det är nu när jag jobbar på gym.

OK. Till de viktiga frågorna.

Har jag kört tillräckligt många och långa långpass?
Hahahahaha långt ifrån. Rena skämtet.

Känner jag mig trygg inför Österlen Ultra om mindre än en månad?
Hahahahahahahahahahahahaha ännu större skämt.

Kommer jag att genomföra det ändå och 1) gå sönder 2) bli avplockad av banan pga missar reptider 3) utstå sex mil av rent lidande och förnedring?
Förmodligen.

Frågan är nu hur jag ska lägga upp de sista veckorna OM jag mot förmodan ger mig på spektaklet. Att köra för mycket och för långt sista veckorna är helt fel väg att gå, men för den mentala tryggheten måste jag få till åtminstone ett eller två långpass till. Inte för nära inpå och inte så långt att det sliter för mycket, men ändå tillräckligt långt för att jag ska känna mig lugnare inför utmaningen.

Jogg vid Tommarpsån.
För ett år sedan var det betydligt mer lättsprunget än nu. Längtar så efter barmark just nu.

 

Ett långpasstips innan jag tar en paus

Idag tänkte jag dela med mig av ett långpasstips som visade sig vara väldigt lyckat i lördags. Därefter kan det tänkas att det inte blir fler inlägg här på ett tag. Det går längre och längre mellan inläggen, helt enkelt för att jag inte har någon lust att skriva, och då finns det ju heller ingen anledning att göra det. Jag tror att jag håller mig till Instagram ett tag, så är ni nyfikna på hur det går med ultraträningen och andra påhitt finns jag på kontot kostochrorelse där (klicka på bilderna här till vänster så hamnar ni rätt). Har också märkt att nästan alla bloggar jag följer också finns på Instagram, så jag fortsätter att följa er där istället.

Men hur som helst. Idag ska det handla om långpass. Jag har resonerat kring långpass tidigare – hur man får långpasset att kännas mindre enformigt, om man som jag lätt blir uttråkad om man springer själv länge. I lördags kom jag på ett sjukt bra upplägg.

Det var orientering med Simrishamns OK i Gylleboskogen, alltså på joggavstånd hemifrån. Jag stack ut knappt en timme tidigare och joggade hit och dit i kringelikrokar så att jag skulle vara i närheten av mötesplatsen på utsatt tid. Häpp – 7 km gjorda. Sen träffade jag orienteringsgänget, fick en karta och gav mig ut på 4,5 km orienteringslufs. Perfekt i långpassyfte, eftersom orienteringens natur gör det helt omöjligt att springa för fort, och det är ju meningen att det ska gå långsamt på långpass. Efter att jag var i mål blev det lite snack då jag passade på att käka lite frukt- och nötbar, och sen gav jag mig hemåt igen. Jag hade siktet inställt på att få ihop 20 km och det gick nästan. Vid 18 km började knät göra ont, så då bröt jag och gick den sista biten hem.

Men ändå – 18 km utan att det kändes långtråkigt en endaste gång. Det upplägget ska jag absolut köra fler gånger! Hejdå!

orientering gyllebo

En bättre vecka

Denna veckan har varit en bättre vecka än förra på grund av alla dessa faktorer:

  • Förra veckan var solen knappt framme alls, den här veckan har det varit strålande vinterväder.
  • Förra veckan råkade jag utlösa larmet när jag skulle stänga på gymmet, det gjorde jag lyckligtvis inte den här veckan.
  • Förra veckan sprang jag bara knappt 16 km, fördelat på tre gånger. Den här veckan har jag fått ihop 32 härliga kilometer, varav två pass i helt underbart väder.
  • Förra veckan blev längsta löpningen 5,5 km. Den här veckan fick jag till ett långpass på drygt 18 km.
  • Förra veckan jobbade jag på helgen, denna helgen är helt ledig.
Solig vinterpromenad
Rut är också rätt nöjd med veckan.

Veckans spring (och lite annan fys)

Veckan som gick fick jag ihop 26,7 km i löparskor fördelat på tre pass, och de såg ut såhär.

Onsdag: 6,5 km eftermiddagsjogg längs med Skåneleden mot Baske. Den rundan tröttnar jag aldrig på. Där ser det bland annat ut såhär (en varmare årstid).

Klippor

Fredag: drygt 14 km lugn jogg genom Gylleboskogen med veckans avsnitt av Träningspodden i lurarna. Avsnittet var 83 min långt och mitt minimikrav var att springa minst hela avsnittet, och när sluttonerna ljöd var jag ungefär 1,5 km hemifrån så det blev perfekt. Det var dock inte helt optimalt att långjogga så tätt inpå familjefyset på Friskis, där vi var 2,5 timme efter avslutad långjogg och gav oss på ett cirkelpass med diverse hopp, skutt och benövningar … Rätt slut i soffan sen efteråt. Tur att maken hade köpt godis till mig så att jag fick snabb återhämtning 😉

Söndag: efter att ha varit hemma nästan hela dagen körde jag till gymmet och testsprang ett nytt Indoor running-pass som jag har knåpat ihop. Kör ett pass i fyra veckor, därefter är det byte till nytt pass för nästa fyraveckorsperiod. Fick ihop totalt 6 km varav en hel del snabba 45-sekundersintervaller. Svettfest!

Träningsdagbok

Med 2,5 månad kvar till Österlen Ultra kan jag väl konstatera att … tja … jag har en och annan kilometer att göra innan dess. Men jag kan också konstatera att jag tränar mycket mer alternativ träning i år än jag har gjort tidigare år, så det ska bli intressant att se vad det ger (eller kanske tar?) i sammanhanget.

Veckan som kommer ska det bli tre löppass, varav ett på närmare 20 km. Nån som har tips på något bra poddavsnitt till det passet?

Tisdagsgöra

Har en ledig tisdag. Den ser ut såhär.

  • Får iväg dottern till skolan.
  • Käkar frukost medan jag chattar med lillebror som är på Sri Lanka och skickar bilder som får en att vilja impulsbeställa en biljett vart som helst när som helst.
  • Kort promenad med Rut som har vissa svårigheter att ta sig fram i de 20 cm snö som kom i förrgår och fortfarande inte är särskilt nedtrampade.

    Hund i snö

  • Till frisören och förvandlar hjälmfrillan till en lite mer presentabel variant.
  • Tar med lunch hem från favoritstället i Simrishamn – En gaffel kort – och käkar lunch med maken.
  • Längre promenad med Rut medan jag lyssnar på senaste avsnittet av Styrkebyrån.
  • Hämtar dottern tidigt och åker hem och leker i snön medan det fortfarande är ljust. Vi avverkar både pulka, skidor och rullande av gigantisk snöboll (läs: snöBERG).
  • Rester till middag – bästa maten ever! Idag består resterna av morotssoppa från i förrgår samt spaghetti och köttfärssås från igår. Jag älskar rester. Det är det bästa som finns.
  • Bjuder min pappa på fika. Kladdkaka med grädde, mango och sharonfrukt.

Isig vinterjogg och Friskis familjefys

I onsdags bröt jag runstreaken pga halsont och allmän skruttighet, och eftersom dottern hade feber i början av veckan kändes det smartast att vila. Tog två hela vilodagar och sen kändes det bra igen, så igår blev det en härligt isig vintermil i skogen. Lite synd att det blev ett avbrott, men det är inte hela världen. Det var ett experiment och jag är helnöjd med att ha kört 16 dagar i sträck.

Men vintermilen alltså. Ni vet den där vinterlöpningen man drömmer om, solen lyser och det knarrar under fötterna. Så var det, förutom att det var på gränsen mellan att frysa och töa, så all is var verkligen snorhal. Och jag hade inte tänkt på att ta med mig några dubbar, så det var superhalt på skogsvägarna. Men skit i det. Sol, knarr under fötterna, vita skogsvägar. Underbart! Fick dessutom stanna och hälsa på tre nyfikna hundar som sprang ut från en gård när jag joggade förbi. En runda med hundgospaus är alltid en bra runda 🙂

Snötäckt väg Sandvången

På eftermiddagen gick jag och dottern på Friskis familjefys för första gången, och det gick jättebra. Det var ett stationspass där föräldrar och barn får träna tillsammans, även ganska små barn. Gemensam uppvärmning och sedan tre varv på stationerna som bestod av t ex TRX-rodd, planka, stå på händer mot väggen och balansera på olika bollar. Eftersom det var barn med kändes det helt naturligt att hitta på lekvarianter av övningarna, t ex att jag stod i plankan medan dottern kröp under och hoppade över mig. Sen avslutade vi med att kuta runt runt i jympasalen vilket barnen nog tyckte var det roligaste av allt. Det här kan nog bli en stående fredagsrutin. Jätteroligt!